Hur kan vi hjälpa dig?

Skriv ett sökord så får du förslag på sidor där du kan hitta ditt svar.

Situationen på Krimhalvön

Krimregionen förklarade sig självständigt efter söndagens folkomröstning, och Ryssland har redan erkänt den nya nationen. Sannolikt kommer Krim att ansöka om upptagning i den ryska federationen, och Moskva att acceptera. Västeuropa och USA har aviserat sanktioner mot vissa nyckelpersoner, och också hotat med att trappa upp sanktionerna.

Samtidigt förväntas Väst stödja den ukrainska regeringen med bistånd och IMF program. Utvecklingen har lett till ökad volatilitet på marknaderna, och en minskad rysk tillväxtpotential på lång- till medellång sikt. Den ryska ekonomin blir nu ännu mer beroende av energiexport.

Folkomröstningen

Folkomröstningen ägde rum utan några våldsamma upptrappningar. Ett rapporterat högt valdeltagande ledde till att en - till synes - majoritet av befolkningen på Krim vill tillhöra Ryssland. I andra delar av Ukraina var dock protesterna högljudda, inte minst i staden Donetsk i östra delen av landet.

Avgörande för den kommande utvecklingen är Rysslands nästa steg och på hur omvärlden kommer att svara på det. President Putin vill skapa en ”kontaktgrupp” som ska arbeta för att göra Ukraina till en neutral federation. Detta skulle sannolikt leda till en svagare centralregering och regioner som kan närma sig Ryssland. Kommer Ryssland att gå vidare med ytterligare destabiliserande åtgärder i Ukraina och på vilket sätt kommer då sanktionerna att trappas upp? Om Ryssland går ut och är tydlig med att man inte har några territoriella ambitioner utöver Krimhalvön är det mer sannolikt är situation kommer att stabiliseras - trots ett högre, generellt risksentiment.

Två scenarion för kommande utveckling

Den största risken i detta läge är att Putin fortsätter sin framfart och framkallar protester även i de östra och södra provinserna av Ukraina. En sådan utveckling skulle kunna leda till begäran om militärt skydd, och ytterligare folkomröstningar. Det är inte troligt att Ukraina skulle acceptera en sådan utveckling, men kostnaderna för väpnad konflikt är höga. Länderna i väst skulle tvingas införa ytterligare sanktioner, och Ryssland skulle sannolikt svara genom att strypa energitillförseln till väst. Ett sådant scenario skulle undergräva stabilitet i den ryska ekonomin, och även europeisk tillväxt skulle bli lidande.

Ett annat scenario vore att Ukrainas interna politiska stabilitet kollapsade och Ryssland gav stöd åt en form av Jankovich-styre, med stöd av den rysktalande minoriteten. Dessa skulle hålla Ukraina som land intakt, men då i en situation som mer påminner om Vitrysslands än Polens. En sådan utveckling skulle vara en strategisk förlust för väst, och en ekonomisk förlust för Ryssland och övriga länder i regionen.

Rysk ambition och ekonomi

Så hur stark är den ryska ekonomin och hur expansiva är Rysslands politiska ambitioner? Ryssland har en betydande internationell valutareserv och kan försvara rubeln i ett kortare tidsperspektiv. Samtidigt kan ryskt kapital delvis kompenserar en fortsatt utländsk kapitalflykt. Men på längre sikt underminderas den kortsiktiga finansiella styrkan av fundamentala svagheter i den ryska ekonomin, som i först hand härrör från ett stort beroende av energiutvinning samt en långsiktig brist på reformer för att höja potentiell BNP-tillväxt. Grundläggande reformer såsom investeringar i infrastruktur, liberalisering av inhemska marknader och en stärkt rättstat – lyser med sin frånvaro.

Å andra sidan är också de europeiska ekonomierna sköra och den politiska sammanhållningen och viljan i Europa kan komma att sättas på prov. Detta riskerar att urholka hotet om sanktioner, vilket kan öka risken för en rysk upptrappning i Ukraina.

Ekonomiska konsekvenser

Effekterna av oroligheterna på Krim kommer i första hand att märkas i de ukrainska och ryska ekonomierna, men också de baltiska länderna lär känna en nedgång i aktivitet till följd av minskad handel och investering. Den finansiella sektorn har redan agerat som om sanktioner har införts. Kapitalmarknaden har begränsad tillgängligheten för ryska företag, och ryska företag i sin tur har börjat ta hem kapital för att undvika möjlig frysning av kapitalet.

Det har uppskattats att cirka 50 miljarder dollar har transfererats till Ryssland under den senaste veckan. Detta ger en likviditetsrespit, om än begränsad, åt den ryska marknaden. Dock är det sannolikt att internationella banker kommer att strypa kreditlinorna till Ryssland, vilket innebär att den ryska centralbanken måste agera. Om krisen förvärras kommer även västeuropeiska ekonomier, inklusive Sverige, att drabbas.


Hur kan vi hjälpa dig?

Skriv ett sökord så får du förslag på sidor där du kan hitta ditt svar.

Lekebergs Sparbanks logga