Hoppa till huvudinnehåll

Behöver du en revisor?

Behöver ditt företag ha revisor eller inte? För många företagare är svaret inte helt självklart. Mindre aktiebolag kan i dag välja bort revisor, medan större bolag omfattas av revisorsplikt. Här går vi igenom vad reglerna innebär och vad som kan vara bra att tänka på oavsett företagsform.

Kvinna som står vid ett skrivbord på ett kontor och tittar in i kameran.

När krävs revisor i ett aktiebolag?

Ett aktiebolag måste ha revisor om bolaget uppfyller minst två av följande tre gränsvärden under två räkenskapsår i rad:

  • fler än tre anställda i genomsnitt

  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)

  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Om ett bolag passerar minst två av dessa gränser under två år i rad uppstår revisorsplikt. Det innebär att bolaget måste utse en revisor från och med nästa räkenskapsår. Mindre bolag som ligger under gränsvärdena kan däremot välja bort revisor.

Ska framgå av bolagsordningen

Ett aktiebolag som vill avstå från revisor behöver ange det i bolagsordningen. Om inget annat står gäller huvudregeln att bolaget ska ha en revisor.

Reglerna infördes för att minska de administrativa kostnaderna för mindre företag, samtidigt som större bolag fortfarande omfattas av revisorsplikt.

Vissa bolag måste alltid ha revisor

För vissa typer av aktiebolag gäller revisorsplikt oavsett storlek. Det gäller till exempel:

  • publika aktiebolag

  • aktiebolag som omfattas av särskild lagstiftning, till exempel banker och finansbolag

  • aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, till exempel vissa bolag inom vård och omsorg

Enskilda firmor och revisor

Enskilda firmor omfattas normalt inte av revisorsplikt. Det finns dock undantag för mycket stora verksamheter. En enskild näringsverksamhet måste ha revisor om den uppfyller minst två av följande gränsvärden under två år i rad:

  • fler än 50 anställda i genomsnitt

  • mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning

  • mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

I praktiken är det alltså bara större enskilda verksamheter som berörs.

Revisor och redovisningskonsult – vem gör vad?

Det är vanligt att företagare säger att de har en revisor när de egentligen menar den person eller byrå som sköter bokföringen. Men rollerna skiljer sig åt.

En redovisningskonsult hjälper företaget med exempelvis:

  • löpande bokföring

  • bokslut

  • deklarationer

En revisor är däremot en oberoende granskare. Revisorns uppgift är att kontrollera att företagets redovisning och förvaltning skötts korrekt.

Revisorn granskar bland annat:

  • bokföring

  • bokslut

  • årsredovisning

  • styrelsens och vd:s förvaltning

Eftersom revisorn ska vara oberoende kan det alltså inte vara samma person som sköter den löpande bokföringen.

För att använda titlarna auktoriserad revisor eller godkänd revisor krävs godkännande från Revisorsinspektionen.

Revisor även utan lagkrav

Även om ett bolag inte omfattas av revisorsplikt kan det finnas skäl att ändå ha en revisor. En extern granskning kan bidra till ökad trygghet och transparens, till exempel:

  • om bolaget har flera delägare

  • vid offentliga upphandlingar

  • när företaget söker finansiering

  • när verksamheten växer och blir mer komplex

Det är inte heller ovanligt att banker, investerare eller större kunder ställer krav på att företaget ska ha revisor.

När företaget växer

Många företag startar utan revisor, men får revisorsplikt när verksamheten växer och passerar gränsvärdena.

Att ha koll på reglerna i god tid kan därför göra det lättare att planera för nästa steg i företagets utveckling.

Andra läser också

Så sparar du dina bokföringsunderlag

Som företagare är du ansvarig för att bokföringen upprättas enligt gällande regler och att den sparas på rätt sätt. Här får du veta vad som gäller.

Nya lagar och regler att ha koll på

Varje nytt år brukar föra med sig lagändringar och nya bestämmelser. Så blir det också det här året. Här listar vi några av de förändringar som kan beröra dig.